Mindre kul att jag reste mig för att hämta en grej i väskan i hallen och ramlade...igen.
Pang med huvudet in i vår innerdörr som stod öppen.
Aj! Har fått en bula i pannan som bara växer och växer.
Huvudet bultar, jag har kräkts, tyckt synd om mig själv, tårarna sprutade men...så ringer ( Face Time )mina fina ungdomar mitt i allt.
Så nu är jag glad igen. Härligt att se och prata med dom. ❤
Känner mig fortfarande lite skakig och skärrad efter fallet.
Och illamående. Tog en åksjuktablett så nu börjar jag bli skönt avslappnad och dåsig.
Fortsätter att hänga i soffan resten av söndagen. Because I'm worth it.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar