fredag 28 februari 2014

Kärlek vid första ögonkastet

Ett besök på gymmet även idag. Dock blev jag helt slut väldigt fort. 
Orkade inte alls mycket. 
Tror jag håller på att bli förkyld. 

Emma är så himla duktig när hon är med på gymmet. Hon är i lekrummet hela tiden och sen brukar vi avsluta med massagestolen. 

Svärmor kom förbi en runda på em. Tog en fika med oss och spelade spel med Emma. Hon hade med sig tulpaner till mig. 
Gulligt. 


Emma och jag hade bjudit in oss till mamma och pappa ikväll. Så trist att sitta själva en fredag. 
Vi fick pizzamackor. Gutt!
Emma har hittat en ny favorit. Amandas kille. 
Det klickade direkt och Emma sa hela vägen hem att hon är kär. 
Lilla gumman. Kärlek vid första ögonkastet. 

Hon frågade om två tjejer kan gilla samma kille. Hihi. Sötnos. 

Emma och jag har kört djurtema idag. 
Hon zebra och jag (pms) kossa.


Nu ska jag se ett avsnitt av en serie på datorn sen behöver jag min skönhetssömn. 

Natti ❤

Mallig

Jag känner mig  lite mallig. Går runt med ett leende. 
Trots att jag har huvudvärk och är tröttare än någonsin så känner jag mig väldigt glad. 
Dom två senaste dagarna med fina ord, bra feedback och beröm från några olika människor har fått mig att "växa" lite. 
Jag har känt mig rätt värdelös senaste tiden. Dels att jag inte orkar så mycket. Kan inte jobba fullt. Har ingen energi över till familj och vänner. Har inte orkat engagera mig i Forever. (Skönhet och hälsa, aloe vera, som jag säljer.) Har inte haft lust med nåt. 
Nu börjar energin ändå komma tillbaka. Men...då är det dax för en ny behandling snart. 
Känns mindre lockande med tanke på att
det har tagit 4 månader att komma tillbaka efter förra behandlingen. Suck!

Nu är jag på gymmet. Emma leker i lekrummet och jag ska jobba bort lite fett. 

Trevlig fredag ❤




Krönika

I går fick jag mail av chefen på Östran att det var en bra krönika. Och idag hörde den gamla chefen av sig. Han jobbar alltså inte där längre. 
Han skrev att han alltid läser mina krönikor och att dagens var väldigt bra. Han skrev oxå att jag hade utvecklats mycket som krönikör. 

Gissa om jag blev glad? 
Känner mig alldeles lycklig. 
Kanske borde ta tag mer i skrivandet iallafall?

Våga Malla. Våga!


"En busschaufför, en busschaufför det är en man med glatt humör". 

Så minns jag att man sjöng när man var yngre, gick i skolan och åkte buss iväg på nåt kul. Eller när man var i övretonåren,  lite överförfriskad , kanske en smula störig, och åkte buss till nåt galej.


En busschufför, en man med glatt humör? Njae. Jo, visst finns det väl en och annan glad prick som kör runt här i Kalmar.Men tyvärr har jag den senaste tiden mest stött på sura busschaufförer. För alla kan väl inte ha en dålig dag varje gång jag åker buss?


Jag har nästan känt det som att det har varit jobbigt att stanna och plocka upresenärernaOch jag har nästan fått dåligt samvete ibland för att jag står där på hållplatsen. Då måste ju chauffören stanna bussen. För min skull liksom. Jag kannästan höra chaufförens djupa suck. Lika bra att poängtera att det inte alltid är så, men alldeles för ofta.


Är det inte oss resenärer man strävar efter? Att fler ska lämna bilen hemma och bli bussåkare? Och har man valt ett yrke som busschaufför måste man väl ändå vara införstådd med att det är tänkt att det ska kliva på resenärer. Inte att man ska köra runt i en tom buss?


Man måste självklart inte alltid vara glad, det är klart att man får ha dåliga dagar. Men till en viss gräns. I alla fall när man jobbar inom ett serviceyrke. Man får väl köra till med ett fejksmajl helt enkelt.

Jag säger inte att man behöver småprata med varenda resenärsom kliver på. Det behöver absolut inte vara som när man går till frissan. Det hade bara känts en smula märkligt att berätta för busschauffören vart jag ska åka på semester. Men ett hej, är det för mycket begärt?


Jag förstår att busschaufförer är mänskliga, att dom har ett pressat tidschema och att dom kanske blir irriterade på exempelvis fulla och störiga resenärer som skrålar och skriker. Jag ber om ursäkt för att jag har gjort det i mina unga dar. Det kommer aldrig hända igen, jag lovar.


Men det onda ögat som jag ibland får när jag kliver på och betalar med mitt vanliga betalkort kan jag inte tycka är okej. Vill man ha kontantfria bussar får man också gilla läget att resenärer betalar med sitt kort. Eller så får KLT helt enkelt sätta upp biljettautomater vid varenda hållplats. Eller kanske dela ut gratis busskort som är lätta att "fylla på" hemifrån. Eller va fan, varför inte helt enkelt ha gratis buss? Det funkar ju sällan att betala med kort i alla fall. Jag har åkt gratis sex av de senaste tio bussturerna. Det är bara att tacka och ta emot.


Nej KLT, skippa att lägga mer pengar på reparationer av betalningsmaskiner. Lägg i stället pengar på era chaufförer. Bjud ut dom på nåt kul. Låt dom gå en skrattkurs och ge dom en dos extra tålamod så dom orkar med oss "jobbiga" resenärer.


"En busschaufför, en busschaufför det är en man man med glatt humör. Och har han inget glatt humör, så är han ingen busschufför".

torsdag 27 februari 2014

Min dag

Gymmet
Möte/lunch på Modehuset
Mellis med Emma
Lämnade Emma hos mormor och morfar
Jobbet 
Hem 
Kvällsmat
Bad
Natta Emma
Soffan och tv

Ja...lägg till några toalettbesök och ett par koppar kaffe oxå så vet ni vad jag har gjort idag. 

Väldigt bra kväll på jobbet. 
När jag skulle gå hem sa personalen att dom gärna hade velat att jag jobbade en stund till. Att dom tyckte det var tråkigt att jag skulle gå hem. 
Det var så skönt när jag var där sa dom, för jag har sån koll på allt.
Hehe...kontrollfreak nr 1. That's me!
Kul att vara uppskattad iallafall. 

Fick även höra på mötet idag att jag var driftig, engagerad och målmedveten med det jag åtar mig och gör. 

Känns väldigt bra att höra.
Känner själv att jag inte alls har haft nån energi dom senaste månaderna. Men jag hoppas den kommer tillbaka. 

Just nu vill jag väldigt mycket men kraften och orken räcker inte till. 
Motivationen är som bortblåst. 

Har fått höra av många att dom inte riktigt känner igen mig. Är även folk som har sagt till Micke att jag inte är mig lik. 
Känns lite trist. Jag vill vara samma gamla Malin som jag alltid har varit. 

Men jag fick höra idag att jag var en energispridare och att jag var saknad. 
Härligt. 
Då växer man lite som människa. 

Har funderat mycket idag...
Man ska se till att man har bra människor runt sig. Människor som hjälper en upp när man är nere. Som får en på bättre tankar. Som får en att vilja kämpa lite till. Att orka. 
Människor som orkar ge det där lilla extra till andra och som inte bara kör sitt race och tänker på sig själv. 

En sån människa är jag. En sån som ger det där lilla extra till andra. Därför önskar jag att andra är såna mot mig. Inget konstigt alls. 

Idag har jag dock blivit besviken. 
En vän ringde och undrade om jag kunde vara barnvakt. Tyvärr kunde jag inte ställa upp. Jag skulle jobba. Det känns trist. 
Hade gärna velat hjälpa henne. Vet att hon har fullt upp. 

Och sen blev jag besviken över att jag fick frågan om att vara med och gå modevisning. 
Men, det kunde jag inte heller. 
Läkarbesök den dagen, med balanstest, vilket innebär yrsel och illamående. 
Ååååååå typiskt. 
Fast när jag tänker efter vet jag inte om jag hade vågat hahaha

Nu ska jag sova. Trött som ett jon. 

Natti natt

Pssst. Krönika imorgon. Om sura busschaufförer...





Uppe med tuppen

I dag drog jag i väg tidigt till gymmet. 
Var där klockan 7. 
Men det gick inget bra alls idag. 
Körde bilen till gymmet och såg fan ingenting pga dimman. 
Koncentrerade mig så mycket att jag fick huvudvärk. 
Väl framme på gymmet började det gunga rejält. Idag fick jag hålla i mig hårt för att kunna gå på bandet. 
Hade tänkt gå 40 min men efter 30 min fick jag kliva av. Fick gå och sätta mig på  golvet en stund. 


Det syns kanske inte på bilden. Men jag var kritvit i ansiktet. 
En instruktör som var där för att köra ett pass kom och frågade hur det var med mig. 
Trodde det skulle börja snurra rejält och blev rädd att jag inte skulle kunna ta mig hem. 
Men det gick över. 
Nu är jag hemma igen. Frukosten är intagen. 

Ska softa en stund innan mötet på Modehuset. 


onsdag 26 februari 2014

Strawberry cupcake

Fullt upp hela dagen men det har ändå varit en bra dag. 
Gymmet. 
Gjorde lunch. Kasslergratäng och ris. 
Skivade kassler som jag la i en form. 
Blandade creme fraiche, en burk tacosås och en burk green chili som jag hällde över kasslern. La på några tomater och lite riven ost och så in i ugnen. 
Riktigt gutt. 


Svärmor var här på middag. 
Vi åkte sen till Stadsmissionen och tittade lite. Och tog även en fika där. 
Jag köpte en grej  för 5:- som jag gjorde om till en kruka.

Vi var inne en runda på Blomsterlandet. 
Sen så var vi på kyrkogården och lämnade en blomma.

Hem, bytte om och så vidare till jobbet. 
Hem igen och lekte en stund med Emma innan det var läggdags för henne. 

För ett tag sedan köpte vi en vikvägg till dockorna för 39:- på Ikea. 
Superbra. 
Emma  fixade till det jättefint åt dockorna. 






Nu har jag gosat ner mig under filten i soffan. Är frusen. Värmer mig med nyinköpt te. Supergott. 


Imorgon blir det gymmet tidigt. Kör på hårt nu så jag är i bra form innan en ev op. 

Sen ska jag till modehuset på ett möte/fika. Framtidsplaner på G. Spännande. 

Natti natt

Varför gråter du?

Emma kom in i och kröp ner bredvid mig när hon vaknade. Då låg vi och lyssnade på låtar från filmen Frost i mobilen. Sen spelade jag Jojk-låten för henne. 
-Mamma varför gråter du?
-För att jag tycker låten är så fin
-Va? Kan man gråta till musik?

Haha ja. Heter man PMS-Malla kan man gråta till allt. 
Jag är känslig i vanliga fall och mina ögon tårar sig ofta och lätt. 
Även när jag  blir lycklig och glad. 

Som igår när jag fick ett sms av Patric där det stod att han älskar mig. 
Flodvarning på den. 

Eller en vän som skrev jag saknar dig. 
Då kom oxå tårarna. 
Visst är det skönt att vara saknad? Då vet man att ens närhet på någotvis berikar en annans liv. 

Nyss grät jag oxå. Av ilska. Och en känsla av hopplöshet. 
Mitt älskade morgonkaffe var klart. 
Min kropp skrev efter en dos. 
Drog ut kannan lite för snabbt så att hållaren man sätter melittapåsen i for ut. 
Baaam! 
Att kaffet tydligen inte var helt nerrunnet blev jag varse om, kan man sä. 
Blött och kladdigt över bänk, spis och golv. Och mitt goda knäckebröd med avokado och havssalt dränktes i princip av sump. Trevligt. Skitkul. 
Åååååååååå!!!!!

Ja...ni fattar kanske att jag grät. 

Men men. Gör om och gör rätt. 
Nu har jag iallafall fått i mig både kaffe och knäcke. 
Fast jag är fortfarande sur. På kaffebryggaren. 

Snart gymmet. Sen ska vi bjuda svärmor på lunch här hemma. En titt på Stadsmissionen och en fika där. Lönesamtal. Kyrkogården. Och så jobb ikväll. 

Kämpa!







tisdag 25 februari 2014

PMS

Känner mig på allmänt dåligt humör. Trött. Irriterad. Less. Inget är kul. Jag är ful. 
Men det är bara att bita ihop. PMS går ju över. Som tur är. 

Har lunchat med härliga Ramona idag. Hon skällde inte på mig. X i taket. Hahaha
Underbart att ha en vän som man egentligen är väldigt olik men som man funkar så bra med. Vi ses och hörs inte så ofta. Men vi vet vart vi har varandra. 
Ramona säger alltid vad hon tycker. Det uppskattar jag. Även om jag inte tycker som henne. Hehe. 

Jag gick en runda på stan. Hade tänkt fynda nåt på Vero Moda som ska lägga ner men näe. Hittade inget kul alls. 
När man har PMS ska man inte shoppa. Och absolut inte prova kläder. 
Svullen i kroppen av vätska och magen ser ut som om man är i 3:e månaden. 

Helst ska man bara stänga in sig och svulla med massa gott. Men nää just det. Nyttiga veckan gäller för mig. Typiskt. 

Hem,  hämtade Emma och efter lite mellis drog vi till gymmet. 
Jag körde en snabb pw. Det längsta jag har orkat gå på flera månader. Gutt!

Har skrivit klart veckans krönika. 
Den handlar om sura busschaufförer.

Jag skypade med Patric och Tilda som satt och drack Sangsom och cola. Dom skulle ut på partaj. 
Härligt. Är avis. Inte på sangsomen men på sol och värme. 


Internet laggade så vi fick sluta skypa. Skrev ett sms till Patric och fick ett fint svar. Min fina son.❤ 
Vi kan bråka och vara väldigt arga på varandra. Men det går oftast över snabbt.  Vi kan prata om allt med varandra. Vi skrattar alltid åt samma saker och har väldigt kul ihop. 
Hela min kropp bubblar av kärlek till den här underbara killen. 
Han har snart funnits vid min sida i 20 år. Halva mitt liv. En stor del av mig. 

Jag saknar honom så himla mycket. Samtidigt som att jag är väldigt glad för hans skull. Och stolt över att han åkte i väg på den här resan. 

Emmis saknar oxå brorsan. 
Men hon har tagit över hans rum. Och nu 
hans keps. Hehe

Nu ska jag inte göra ett skit mer idag. 

Hej på er!



En kaffe på trappan

När man kan sätta sig ute på trappan och ta en kaffe...då är det vår. 
Älskar't!

Idag har jag en " å vad ful jag är"-dag. PMSig. 
Torr i ansiktet. Skrynklig. Trött. Inte ens smink kan rädda upp situationen idag. 
Känner egentligen bara för att krypa ner igen.
Men...så säger en dagisfröken. Härligt att se dig så pigg Malin. 
What?

Jag blev jätteglad. Fick genast mer energi. 

Det här kommer nog bli en bra dag. 

Djävulens orkester

Tänkte sova. Men tji fick jag. Tydligen har Djävulens orkester konsert i mitt öra. 

Jag får tårar i ögonen. Men inte av att det är vackert på något vis. Jag är upprörd. Det låter hemskt. En plåga. FÖRJÄVLIGT! 

Åååå vad jag hatar Tinnitus. 




måndag 24 februari 2014

Det spökar

I en timme har jag letat efter tv-dosan. 
Kunde inte fatta vart den hade tagit vägen. Jag visste till 100% att jag hade använt den under kvällen. Men nu var den helt väck. På riktigt.

 Kollade under varenda kudde i soffan. 
Kröp på golvet. Kollade under soffan, bordet , ja även under mattan. 
Ingen tv-dosa. 

Det måste spöka. Nån jävlas med mig. 

Nu när skulle jag gå ut i köket och plocka lite så såg jag den. Där,på brickan som jag hade haft kvällsfika på innan, låg den. 

Pheeeew. Det var bara jag som hade hjärnsläpp. Inga spöken. Då kanske jag kan släcka lite lampor igen. 
Var livrädd ett tag. Helt säker på att det spökade så jag tände upp överallt.
Hehe...


Kanske borde sova. 

Natti natt

Jon Henrik, Daniels jojk

http://youtu.be/woEcdqqbEVg


Magiskt!

Talang

Jag älskar musik. Kan bli väldigt berörd av en text. 
Men även av en låt/melodi utan text. Som nu ikväll. Kollar på talang och en samisk kille som jojkade. ( tror det stavas så ).
Helt underbart. Tårarna fullkomligt sprutade. 
Jag blev så berörd. 

Likaså när jag hör Bellas lullaby av Edward Cullen.  Ingen text där heller. Men så fin. 

Sitter som sagt framför Tvn. Helt utslagen i soffan. Har mina gosiga tofflor på som jag fick av Patric och Tilda i julklapp. 
Jag fryser alltid om fötterna men dom här är helt fantastiska för dom kan man värma i mikron. Så nu är det varmt och skönt. 
Känner mig alldeles avslappnad. Skönt. 





Har varit orolig hela dan. 
Min läkare ringde idag. Dom har bestämt att jag ska träffa henne och en annan läkare ( specialist på Meniéres ) den 6/3.
Då ska vi prata om min framtid. 
Dom har planerat att jag ska läggas in. Men om det blir en "giftspruta" till eller operation vet jag inte än. 
Det lät på henne som om det var tänkt op. 
Gode Gud. Jag vill verkligen inte. 
Fast jag vill inte ta spruta heller. Pest eller kolera liksom. 
Kul att veta att jag kommer bli sängliggande igen. Psykbryt på den. 
Vill bara gråta. 

En vän skrev idag att jag inte skulle vara rädd för att höra av mig om det var nåt. 
Men varför är det så svårt att bara höra av sig när man känner sig ledsen?
Vad ska jag säga?
-Hej. Nu är jag ledsen?
Och sen bara gråta i luren?

Varför kan jag inte bara ringa nån...eller be nån komma hit när jag känner mig ledsen eller behöver sällskap?
Varför har jag då svårt att be om hjälp?
Varför vågar jag inte visa mig svag?

Märkligt beteende. 

Hur som helst så har jag känt mig ganska orolig idag. Rädd för det som komma skall. 
Men nu ikväll har jag känt mig lugn och avslappnad. 

En kompis till Emma kom hit för lite lek. 
Vi var även ute i trädgården och rastade kaninen en stund. 
Har varit en underbar dag. Vårväder. 
Första, men inte sista, kaffet har intagits ute i trädgården det här året.



Imorgon ska jag träffa härliga Ramona på en lunch. 
Får se hur mycket hon kommer skälla på mig. Hon brukar göra det. Hahaha Grekiskt temperament. ❤










söndag 23 februari 2014

Leos Lekland

Skulle precis skriva ett inlägg om att den här dagen har varit hur bra som helst men så föll jag handlöst istället. 

Började inte så bra med yrsel och illamående men ett par piller, vårväder och en trevlig dag både med vänner och arbetskamrater gjorde susen. 

En härlig dag på Leos Lekland med Helena, Jessica och våra döttrar. 









Hem och bytte om och så till jobbet. 
En trevlig em/kväll på jobbet. 

Hem och tackade Lina för barnvaktshjälpen. 
Läste saga för Emma och nattade henne. 

Kände mig glad och harmonisk. Tänkte lägga mig på soffan och slöa några timmar innan sängen. 
Skulle bara böja mig och plocka upp grejer på vardagsrumsgolvet som Emma hade lekt med. 
När jag reste mig så fick jag en dropattack och föll på nåt konstigt vis på sidan. 
Kom med armen under kroppen så det ömmar längst ner vid revbenen på ena sidan. 

Slog mig inte så illa. Landade mjukt på mattan. Och min dallriga rumpa tog emot bra. Airbags som en vän sa Hahahaha
 Han är så sjuk. Men får mig alltid att skratta. 

Men så jävla, rent ut sagt, trist att dropattacksen har börjat igen. 
Har lust att dunka huvudet i väggen och slita mig i håret. 
Klart det inte skulle hjälpa. Skulle bara göra mer ont men det är så sjuuuukt tröttsamt. 
Vet inte om jag ska skratta eller gråta. 
Jag tror jag kollar på Spårlöst och gråter en skvätt. 

Imorgon är en ny dag och en ny vecka.
Nyttiga veckan. 
Inga sötsaker eller annat onyttigt. 
Och bara kolhydrater ett mål per dag. 

Nyttiga veckan för Emma oxå ( fast hon får äta kolhydrater ) med ett undantag för henne. På onsdag ,för då ska vi till Stadsmissonen, titta lite, hälsa på en vän och fika med svärmor. Som även har varit svärmor till vännen vi ska hälsa på hehe 

Hoppas även på att hinna in till stan nån dag i veckan. 
Ska ha lönsesamtal. Läkarbesök. Hinna med gymmet. Och så lite jobb på det. 
Det känns som att denna veckan lär gå snabbt. 

Nähe. Nu ska jag tycka lite synd om mig själv en stund. 
Fast blir jag för deppig behöver jag bara kolla på den här bilden som Helena tog idag. 


Det är min humor det.
Frågan är bara vart min haka tog vägen? Hahahaha



Idag, för fem år sedan, somnade min fina svärfar Sixten in. 
Imorgon ska vi tända ett ljus på din grav Vi saknar dig ❤







Typiskt

Ja givetvis, ska jag efter flera bra dagar, vakna och ha en dålig. Aldrig får man vara riktigt glad. 

Klockan ringde och jag hade tänkt dra till gymmet. Men det snurrade så mycket att jag knappt fick upp mobilen och kunde stänga av larmet.

Nu börjar det släppa. Masade mig ut till soffan och ligger och kollar skidor. 

Blir ryggläge en stund nu och hoppas det släpper helt.
Tog åksjukepiller så nu börjar jag känna mig lite avslappnad och dåsig. 

Och vi som ska till Leos Lekland idag. Typiskt. 

Jag behöver inte köra dit iallafall. Vi blir hämtade av en mamma på Emmas dagis. 
Och det är skönt att Emma har nån att leka med om jag behöver sitta och ta igen mig lite. 
Brukar bli så himla trött efter kombin yrsel och piller. 

Efter Leos väntar jobb för mig. Emma ska vara hos moster Lina. 

Hoppas jag slipper fler yrselattacker denna dagen. *håller tummarna hårt*

Nu ska jag fortsätta kolla skidor, dricka kaffe, ha position ryggläge, vila och samla kraft för många barn, lek, bus, stim och hög ljudnivå. 
Underbart! 

lördag 22 februari 2014

Sprickor i fasaden

Säger Nja om mello ikväll. 
Emma och jag tittade knappt. Vi lekte och gosade med Zigge istället.
Men jag hade iallafall rätt om vilka som skulle gå vidare.



Innan mello var vi hos syrran på kalas. Storkusinen har fyllt 15. 

Lillkusinen Hjalmar höll låda. En härlig, go och glad liten fis.




Nu kom nyss Micke och Gotte hem. Vi dricker te och käkar frallor. Mys. 
Skönt med en nykter helg.

Tänker på dom stackars barnen som fick åka runt med en kraftigt berusad mamma, mitt i centrala Kalmar, för nån månad sedan. En måndagseftermiddag. 
Så full så hon t o m kör in i poliserna. 
Usch så hemskt. 
Hur fan tänker man då? Hur kan man utsätta sina barn för detta?
Jag vet vem hon är. Och jag inser nu att bakom många människors fasader finns en annan verklighet än den man får se. 
Men till slut blir det sprickor i fasaden... 







Mör i kroppen

I dag var det ett roligt gymbesök. Och jobbigt. Gotte och jag körde magövningar och jag bara skakade i magen till slut. 
Kul med sällskap på gymmet. 
Efteråt satt vi i massagestolarna och använde stretchmaskinerna 






Nu är jag mör i hela kroppen. Skön känsla. Dusch, fix och sen på kalas. 


Lördag

Bra start på dagen. Gotte kom förbi med färska frallor.
Nu har vi ätit frukost och kollar skidor 

Snart ska vi till gymmet och svettas lite. 
 Måste göra mig förtjänt av att få äta smörgåstårta på kalaset i em/kväll. 

Jag längtar så efter att kunna gå ut och långa pw igen. 
I nästa vecka ska jag prata med läkaren om op. Nervös som fanken. 

Har smsat en del med Patric i dag. Skönt att höra ifrån dom. Saknar dom så mycket. 

Fina Tilda. Vilken skönhet. Och min son. Så fin han med. Men skägg? ;) ❤

Mello ikväll då. Utan att ha hört låtarna så tror jag på Anton och Alcazar. 



fredag 21 februari 2014

Glasögon

Vilken bra dag. För bra för att vara sann. Ingen yrsel, ingen huvudvärk, inget tjafs, inget bråk, inget gnäll eller sura miner. 

Ikea med Emma, Helena, Ebba och Elsa. 
Lunch och fika. Modehuset. Magneten och handla. Ebba följde med oss hem en stund för lek och bus. 

Lite städ. Hemmagjord pizza. Och nu tv. 

Inget att klaga på alls idag. En fantastisk dag. Det är bara att njuta och samla energi så att jag är stark när det kommer en sämre dag. ❤

Idag kände jag mig lite crazy och körde med brillor. 



Jag tycker inte att jag passar i dom egentligen. Känner mig en smula fånig.
Men det är kul att förnya sig lite. 
Och jag tycker det är så himla snyggt på alla andra. Och har man glasögon som ligger så måste man ju använda dom nån gång ibland. 

I morgon är det lördag. 
Då blir det att se skidor, en tripp till gymmet, på 15-års galej och så se på mello. 
Fullspäckad lördag. 



Ingen stress

Gissa vad jag gör? Jo jag är på gymmet och går på bandet. Klockan är 07.30 Galet!
Tänkte jag skulle hinna träna innan Micke drar till jobbet så att jag slipper gå hit ikväll. 
Jag är inte riktigt vaken. 80% av min kropp sover än. Har till och med ränder kvar från kudden i ansiktet. Ville helst av allt stänga av klockan när den ringde idag. 
Jag gör det här av ren envishet. 
Hinner inte vara här så länge då det blir 3 km snabb gång på bandet och så lite annat. 

Jag måste komma igång mer med träningen. Mer än att mest bara gå på bandet. Fast jag är rätt nöjd att ha ökat från att bara orka 2 km till 3.  Måste även vänja kroppen och knoppen vid att gå upp tidigt. 
Det tar låååång tid för mig innan jag vaknar. 
Har svårt att orka lämna Emma på dagis vid 9. 
Och jag kommer ju inte alltid ha ett jobb där jag bestämmer arbetstiderna själv. 

Kanske egentligen inte behöver tänka på det än eftersom jag ska opereras. 
Men hur som helst tänker jag träna på en del innan operationen. 
Hoppas på att komma igång snabbare efter. 

Det tog extremt lång tid att skriva dom här raderna (16.18 min )   Måste hålla i mig med ena handen och skriva med bara en hand. 
Hahaha Min simultankapacitet är i nuläget sämre än en mans. 

Ha en bra fredag allesammans. 
Jag ska njuta av dagen. 
Har mycket på schemat. 
Ikea, modehuset, handla och så fredagsmys, såklart. 
Men ingen stress. 

torsdag 20 februari 2014

Avkopplande

Skön känsla att känna att det är avkopplande att gå till jobbet. 

Har haft några bra timmar på jobbet. 
Gjorde ganska mycket själv i dag med. 
Har lite svårt för att göra vissa grejer men jag har insett det nu och ger mig inte på det längre. 
Hade lite svårt i början att acceptera att jag inte kunde göra allt. 
Men nu gillar jag bara läget. Det är som det är just nu. 

Är glad att jag kan gå till jobbet. Att jag får känna mig lite "viktig" igen. Att jag gör nån nytta. 
Är så otroligt less på att gå hemma. Rastlösheten och tristessen vara kryper i mig. 
Är man inte sjuk så blir man jö. 


Nu ligger jag i soffan. Dricker te. Äter smörgåsrån med smör och flingsalt på. Gutt!

Nu är det helg igen och det händer roliga och trevliga saker både fre, lö och sön. ❤




Snart helg...igen!

"Gung gung gunga...gunga med mig"

Bra dag i dag. Lite gungigt , men det är ju inget ovanligt. Snarare konstigt när det inte gungar. Gunget är liksom en del av mig nu. Men beroende av åksjukepiller är väl kanske inte så bra egentligen. 
Men ska jag överleva gunget så måste jag äta dom. Annars får jag krama toastolen. Och det hoppar jag gärna över. 

Gymbesök idag. Hela familjen. Emma i lekrummet , jag på bandet och Micke fick gymvisning. 

Vidare till Öland för lunch på underbara Sea Salt med snälla svärmor som bjöd oss. 











Vidare till svärmor på en fika och nu är vi hemma igen. 
Emma har en kompis här och jag ska dra till jobbet i några timmar. 

I morgon är det fredag igen. Vart tar veckorna vägen????