Åldersnoja
Nu är det kört. Jag har insett att jag börjar bli gammal och att det ibland är lite tantvarning över mig.
Jag har alltid hånat dom som kommer in i ålderskriser, tyckt att det är löjligt men nu är jag själv där.
Nojig över att snart bli 40 och framförallt över att bli gammal. Det är inte långt kvar tills jag är i klimakteriet, drygt 25 år kvar till pensionen och kanske redan nu dags att boka en plats på ”hemmet” om man ska få det bästa.
Jag inser att om några år kanske jag är farmor. Farmor Malin. Men herre gud, det låter ju asgammalt!
Jag räknar mina gråa hår, köper antirynkkrämer, gör ”slå mig under hakan”-övningar för att spänna till den hängiga huden där.
Jag kan inte längre äta en chokladbit utan att det sätter sig på rumpan, tycker att klockan 22 börjar bli läggdags även på helgen och hör och häpna, i somras köpte jag pelargoner till trädgården. Pelargon, det är väl en tantblomma?
Jag kom på mig själv att spara fint papper från paket när min son fyllde år senast.
Melodikrysset på lördagar.
Jag ringar in program som jag vill se i tv-tidningen. Pinsamt!
Jag köper inte längre snygga skor, jag köper bekväma.
Fattas bara att jag snart börjar ta med mig inneskor när jag ska hem på fest hos någon.
Jag går på parmiddag och hör mig själv säga:
-Nähe, vi kanske ska tänka på refrängen. Det är ju en dag i morgon också.
Fast det är väl ändå lite
vuxenpoäng i det tänket?
Jag skriver lappar för att underlätta för minnet. Jag i stort sett missbrukar post it-lappar. Snart börjar jag väl skriva lappar för att komma ihåg andra lappar .
Jag åker till stan, parkerar bilen, låser, går 200 meter, går tillbaka för att kolla så att jag har låst bilen och trots att den var låst så går jag hela dagen och funderar på om den verkligen var det.
Vadå förvirrad. Fast det är nog ännu värre när jag inte ens minns vart jag har ställt bilen. Det måste vara åldern?
Jag har börjat inse att jag måste lära mig att baka bullar, för det ska man väl kunna när man är ”gammal”? Och att göra stek. Jag måste verkligen lära mig att göra stek.
Fick en stekgryta av svärmor nyligen. Misstänker att det är en pik.
Jag känner mig inte riktigt bekväm med att snart bli 40. Men det sägs ju att åldern bara är en siffra. Och som någon klok människa en gång sa, man är inte äldre än man gör sig.
Japp, det var dagens krönika det :)
Nu är det förvisso två år tills jag blir 40. Så antingen går nojan över eller så blir det VÄRRE!
- Posted using BlogPress from my iPhone
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar