...jag vill aldrig bliva stur.
Precis så känner jag ibland. Jag vill inte bli äldre. Jag vill pausa.
Det var en liten hint om vad fredagens krönika kommer att handla om :)
Mamma och Lina var här på en kaffe förut och sen har jag grejat med krönikan.
Var inte supernöjd först,är alltid så självkritisk. Men när chefen mailade och sa att hon gillade den jättemycket, att den var rolig, fylld av självironi och igenkännande så blev jag väldigt glad.
När ska jag börja våga tro på mig själv?
Kommer jag någonsin bli nöjd med mig själv och det jag gör?
Förmodligen inte men bara man är nöjd ibland så :)
Nu kör jag Ole dolde doff, Grey's eller Dallas?
- Posted using BlogPress from my iPhone
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar