Hatar är ett stort ord. Men jag i det här fallet hatar jag verkligen.
Jag ramlade för en stund sedan. Rejält. På vår inglasade altan. Pang boom.
Gjorde så in i helvete ont. Tappade andan. Kunde knappt resa mig.
Mörbultad är bara förnamnet.
Slog i revbenen på vänster sida. Armen. Låret. Knät.
Gör svinont. Kan knappt ta ett djupt andetag.
Jag pallar inte. Deppar ihop. Gaaaaaah!
Men men...det går väl om nån jävla gång.
Förlåt alla svordomar. Men nu är jag sur!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar