Vi har ett grannbarn som är manisk när det gäller Emma. Hon smsar, eller ringer på här i stort sett dagligen och frågar om hon får gå ut med Emma eller passa henne. Hallå! Emma är en 5 månaders baby ingen docka!
Känner mig riktigt irriterad på henne just nu. Tror jag måste prata med hennes föräldrar! Ibland hinner vi inte mer än upp på garageuppfarten förrän hon smsar: Hej såg att ni kom hem nu, får jag gå ut med Emma.
Igår när det ösregnade frågade hon: Hej får jag gå ut med Emma.
Idag smsade hon: Hej, får jag gå ut med Emma?
Nej, min lillayster ska passa henne, skrev jag då.( För då trodde jag fortfarande att vi skulle på bio )
Då skrev hon : Men kan inte jag få hjälpa henne och passa Emma?
Jag : Nej, min syrra är ju äldre än dig och så känner hon inte dig heller så jag tror inte hon vill det. Hon vill nog vara själv med Emma och vi tycker det räcker med en barnvakt.
Då skrev hon tbax: Jag trodde att jag skulle få passa Emma, eller har jag missuppfattat det?
Då fick jag rycket! Jag skrev till henne att hon skulle sluta tjata och att Emma inte är en docka utan en 5 månaders baby. Och när hon blir större så kanske hon kan få gå ut o gå med henne.
Och så skrev jag: Jag har aldrig sagt att du ska passa Emma. Vart har du fått det ifrån?
Hon har inte svarat!
Grejen är att vi var inbjudna till dem på fika när Emma bara var några veckor gammal och då fick hon gå med henne en runda. Efter det tror hon väl att hon ska få gå med henne hela tiden.
Jag har verkligen försökt vara snäll hela tiden och har försökt säga Nej på ett snällt sätt. Har sagt nog 100 ggr att när vi behöver hjälp så hör VI av oss. Men hon verkar inte fatta!
Men...nu rann det över för mig! Hon är 13 år och hon är verkligen manisk. Vissa dagar kan jag få sms 5ggr med frågan om hon kan få gå ut med Emma och svarar jag inte på smset så kommer hon och ringer på!
Hm...nu börjar hennes sommarlov snart! Kommer väl ha henne hängandes här hela tiden. Suck...
Det lönar sig inte alltid att vara snäll. Jag borde sagt ifrån ordentligt för längesedan!
Hua! Känner mig ruggigt irriterad just nu. Men...är nog mest övertrött och så lite ledsen över den inställda bion...snyft!
Och sen är ju jag som jag är...nu får jag dåligt samvete och oroar mig för att jag var för taskig emot henne?!
Men, jag var nog tvungen att säga ifrån på skarpen. MU har velat göra det länge. Han har velat att vi ska säga till föräldrarna oxå. Men jag har varit rädd att skapa osämja med grannarna.
Förhoppningsvis kanske hon inte hör av sig på ett tag nu! Har inget emot henne egentligen. Är en söt och trevlig tjej. Men tjatet och hennes maniska beteende när det gäller Emma har gjort att vi tagit avstånd helt!
Nu måste jag nog lugna ner mig lite...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar