fredag 22 mars 2013

Kramp i vaden

Som grädde på moset i mitt fantastiska liv så vaknar jag varje natt med kramp i vaden oxå. Underbart!
Satan vad ont det gör. Man vill ju bara skrika rakt ut.

Jag är helt öm i vaderna när jag vaknar på morgonen.
Som om det inte räckte med att ha ont och vara öm på hela höger sida av kroppen.

Och helt plötsligt att jag börjat vakna tidigt varje morgon.
Emma oxå.
Vem vill gå upp klockan 6 när man inte behöver?
Allt innan 7 är natt för oss i den här familjen.
8-11 är morgon
11-14 är lunch

Men efter Thailandsresan har allt rubbats här hemma tydligen.
Kristaller i örat, balansen, sömnen och vårt allmäntillstånd över huvudtaget.
-Vi är riktigt trasiga, som min man sa.
Hans ryggont har kommit tillbaka.

Ja herre Gud. Jag säger då det.
Men...vi lever och mår bra. Det är det viktigaste.
Mina tankar går till den hemska olyckan utanför Kalmar igår där en kille i min ålder miste sitt liv inför sina döttrar.

Livet är skört och kan förändrad snabbt.
Så jag försöker vara tacksam över att mitt fall inte blev värre än det är.

Nähe, dax att gå upp. Behöver gå upp och snyta mig. Ja, för jag kan lägga till på min lista av krämpor att jag har fått äran att bli förkyld oxå.
Tack!







- Posted using BlogPress from my iPhone

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar