Sjuka familjen

Sjukstuga här hemma. Alla är lite små krassliga. Förkylningen har knackat på dörren och snälla som vi är släppte vi in den och nu hostar, nyser och fräser vi allihop.
Värst är Emma o Pappa MU. Dom har nog åkt på n´å´n dagisbakterie.

Igår hade jag en riktigt kass magdag. Kunde knappt sätta i hälen ordentligt när jag gick för det gjorde så ont. Jag kände mig frusen och allmänt dassig. Läkaren sa: Ring om du får mer ont och känner dig febrig men...vart går gränsen och när är det dax att ringa?
Äh, idag känner jag mig bättre.

Mannen tjatar att jag ska minska ner på kaffet och igår sa lillsyrran oxå till mig. Kanske skulle ta och lyssna på dessa kloka människor och minska ner. Men hur ska det gå till? Mitt kaffe, min bästa vän, min drog, mitt "must have" här i livet, jag mår inte bra utan kaffe. Jag blir trött, sur, grinig , huvudvärk...

Lilla Emma...hon sitter brevid mig och pekar på massa olika gubbar i tidningen och säger :
-Fafa, fafa ( farfar )
Sen när man säger :
- Näe Emma det är inte farfar. Vart är farfar?
-Dä e fafa, säger hon och pekar mot himlen.

Vi har berättat att farfar är i himlen och att han sitter uppe på molnen. Emma förstår givetvis inte det nu. Men hon har iaf snappat upp att han är där uppe eftersom hon pekar dit.
Undrar varför hon har börjat prata om farfar nu?
Theo, hennes kompis pratar en hel del om sin farfar och vi har träffat honom några ggr. Kanske är det därför?!
Hur el hur så gör det ont i hjärtat varje gång Emma säger farfar. Önskar så att hennes riktiga farfar hade fått träffa henne och så gör det ont att hennes bonusfarfar bara fick träffa henne en kort tid.
Men dom finns ju med oss och sitter nog "up in the air" och tittar med beundran på sitt lilla barnbarn.
Emma får vinka till dom när vi flyger till Thailand.
* Vi saknar er*

Snart ska pappa MU o Emma till dagis och jag ska dra in till stan med min "gamla" mamma. Sen ska jag även möta upp min vän Ramona.

Ha en bra dag!