Underlig, nästan obehaglig tystnad i huset när Emma har gått till förskolan.
Men efter mer än en vecka hemma så gör det nog både henne och mig gott med några timmar ifrån varandra.
Det är mycket tjat, gnat och gnäll.
Mycket trots och göra tvärtemot.
Ibland har jag lust att bara skrika rakt ut. Jag vet, det hjälper inte, men det är skönt att bara få ur sig frustrationen.
Ibland har jag lust att bara vägra göra allting jag med. En trotsig snart 40-åring, undra hur länge min man står ut då?! ;)
Ikväll ska vi kanske gå på fotboll. Kalmar-Örebro.
Är egentligen ganska ointresserad men gör det mest för att få lite egentid med min man, kul att hitta på nåt och så har jag inte varit på nya arenan än. Borde jag skämmas över det?
Känner att jag börja komma in i lite höstdepp. Tror att det är därför jag är så trött, orkeslös och utan energi. Har svårt att komma igång och allt känns lite små jobbigt. Allt jag ska göra blir ett jobbigt projekt och "jag orkar inte " används allt för ofta!
Jag får rycka upp mig helt enkelt. Har massa roligt att se fram emot i höst.
Kanske skulle bjuda ut min man på lunch idag?
- Posted using BlogPress from my iPhone
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar