söndag 6 september 2015

Söndag

Vad sjutton är det med mig? Är det hösten? Eller är det hjärntröttheten och krånglandet med balansen som gör att jag är så galet trött hela tiden. 
Igår gick jag och la mig innan kl 22. Hallå? En lördag?!

Idag har vi haft en soft söndag. Emma vaknade dunderförkyld. Vi åt frukost framför en film. LasseMajas detektivbyrå, Skuggor över Valleby. 

Sen har vi grejat lite här hemma. 
Det har verkligen varit städväder idag. Regn regn regn. Och så blåsigt på det. 

Jag fick för mig stt springa när det var uppehåll en stund. 
Gav mig ut i blåsten. 
Sprang 1 km. Fick stanna. Höll på att dö. Blev gungig och illamående. 
Vilade en stund. Funderade på om jag skulle fortsätta springa eller gå hem. 
Kände att jag är så less på att bli hämmad av sjukdomen och balansen så jag gav mig fanken på att springa mer. 
Sprang igen. Klarade 2 km. Fick stanna igen. Vilade nån minut sen sprang jag 1 km till. 
Är så nöjd över att jag klarade 4 km. Dock med vila. Men det går framåt iaf.
Nu är mitt mål att klara 5 km på under 30 min igen. 
Men delmålen är först att klara 3 km utan vila.  Och sen 4 km. 

Jag har skrivit krönikan klar. Den handlar om medmänsklighet. Om att hjälpa människor i nöd. 
Och om barnbarn och livets lotteri. 

Patric kom förbi och tog en fika. ❤️

Imorgon ska jag undersöka knölen i bröstet igen. Känner mig nervös och blir darrig bara jag tänker på det.

Tror jag snart ska lägga mig. Varför tvinga sig att vara vaken när kroppen skriker efter sömn. 

Imorgon är det måndag och ny vecka igen. Lite blandat på schemat denna veckan. Läkarbesök. Jobb. Kalas. Föräldrarmöte. Stan. Gym. 











lördag 5 september 2015

Medmänsklighet

En kan inte göra allt, men alla kan göra något. Litet som stort bidrag, allt behövs. 
Min vän Nina bad mig kolla om vi hade något till flyktingarna som precis anlänt till Öland. Dom står med bara kläderna på sin kropp. Det har varit en lång och jobbig resa. Aldrig har flyktingarna haft så lite med sig när dom kommer hit. 
Vi plockade ihop några kassar av både mitt, Mickes och Emmas grejer. Emma vill ge bort sin gamla cykel oxå. Och hjälm. Hon tycker synd om barnen som inte har någonting. 
Vår fina lilla tjej ❤️




Vi har varit på stan och ätit lunch. 
4-kök har förbannat god vegetarisk pasta. Me like 
Emma och jag gick runt lite medan Micke jobbade. 
Då köpte jag även pennor, block och spel till flyktingbarnen. 
Det kostade inte mig många kronor men för dom kanske det är värt mycket. 
Vi hämtade även kläder och skor hos Tildas syster inne i stan
Sen åkte vi och lämnade allt till Nina som sen ska leverera det vidare. 

Känns skönt att kunna ha bidragit med något. Men egentligen vill jag göra och ge så mycket mer. ❤️
Känns bra att kunna visa Emma att man ska hjälpa folk i nöd. Med ett stort hjärta , solidaritet och medmänsklighet kommer man långt. 

Jag kommer aldrig förstå hur det kan finnas så mycket hat och grymhet i världen.
Hur man kan sparka på någon som redan ligger. 
En del människor måste vara födda utan hjärta. Eller vara helt känslolösa. Iskalla. 

Blir fullkomligt vansinnig på dom som sitter och tycker synd om sig själva och som hävdar att DOM minsann inte får nån hjälp i sitt egna land. Utan att vi istället hjälper alla invandrare. 
Frågan är...mår du, som sitter där med bidrag varje månad, med kläder, mat på bordet varje dag ,i ett möblerat och varmt hem, sämre för att vi hjälper dessa människor?
Vi svenskar har det jävligt bra. Ibland för bra. Vi inser inte hur bra vi har det. Framför allt inser vi inte att livet är som ett lotteri. Vi, som föddes här, har vunnit högsta vinst. Det kunde varit vi som föddes på fel plats. Det kunde varit vi som var på flykt. Det kunde varit vi som behövde hjälp. 

Funderar på vad jag mer kan göra. Behövs det kanske hjälp på Öland att ta hand om flyktingarna som kommit? 
Och vad ska man vända sig då?

Jag blir varm i hjärtat att se allt engagemang hos folk på sociala medier och i min umgängeskrets. Folk som vill hjälpa. ❤️ Det finns hopp om mänskligheten trots allt. 

Ikväll blir det en soft kväll hemma. 
Jag har inte ork eller lust med nåt.
Huvudvärk och trött. 
Orolig över den förbannade knölen i bröstet. 

Ska nog sätta mig och skriva en krönika nu. 
Den ska handla om medmänsklighet. 

Var rädda om er ❤️

fredag 4 september 2015

Slutet

Inatt blev det inte många timmars sömn. 
Åska, dunder och brak som höll mig vaken. 
Sen kom en ledsen Emma in och väckte oss. Ont i örat. 
Lite smärtstillande och så somnade hon om. Inte jag. 
Jag låg och stirrade i taket länge. När kl var 05.10 så tänkte jag gå upp. Men jag somnade om ändå fast när klockan ringde var jag som en zombie. 

Emma hade inte ont i örat när hon vaknade. Inget kladd i örat. Ingen feber. 
Så hon fick gå till skolan. Misstänker att det blev av badandet och allt dykande igår. Så var det för Patric när han var liten. Och en hel del öroninflammationer på det så han fick plaströr. 

Lämnade Emma i skolan. 
Vidare till gymmet. Kondition, mage och balans på schemat. 
Hem och slappade. Rullade ner, kröp ner under filten och såg en Johan Falk film, Slutet. 
Alltså Johan Fall, hur bra är inte dom filmerna.  Har alltid älskat Beck. Men det här är mycket bättre. 
Men var det verkligen sista nu?
Vill se mer ju. Fler Johan Falk-filmer åt folket, tack. 

Har gått en pw. Skönt att gå när man är orolig och har mycket som gnager i huvudet. 
Micke har klippt gräs och jag har suttit ute i solen en stund. 

Emma tog med en kompis hem från skolan. Mycket lek o bus i källaren nu. Härliga skratt och fnitter.  

Jag ska ta ett värmande bad. Känner att min kropp behöver det. 

Ha en skön helg. Vi är lediga och helgen är oplanerad. Magiskt!

torsdag 3 september 2015

Flyktingkatastrof

Vad händer i världen? Mänsklighet, värdighet, lika värde???

Jag klarar knappt av att se eller läsa om alla dessa människor på flykt, under hemska förhållande. 
Vi gråter över pojken som hittades död på stranden. Med all rätt. Det är hemskt. Mitt mammahjärta blöder. Men alla dessa barn som har överlevt. Som har varit med en hemsk flykt men som nu inte tas emot. Som behandlas ovärdigt. Små oskyldiga barn med föräldrar i panik. Vi får inte glömma dom barnen. Eller deras föräldrar och andra människor som fortfarande har det svårt. 
Det är verkligen kris i världen. Flyktingkatastrof. 

Men snälla. Alla kan vi göra nåt. Ingen kan göra allt men alla kan göra något. Vi måste hjälpa. Vi måste. 

Har precis suttit och gråtit till Nyheterna nu. Att se alla dessa människor lida. Som behandlas som boskap. Inte välkomna. Vänd tillbaka. Till vad?

Är extra känslig ikväll. När jag kom hem nu på em och öppnade posten hade jag fått en kallelse till sjukhuset på måndag. För knölen i bröstet. 
Känner mig rädd. Orolig. 
Sen jag var hos läkaren med mina hudförändringarna och även med knölen i bröstet har jag varit lite "skakig".
Har liksom en känsla av det inte kommer gå bra. 
Jag brukar alltid försöka tänka positivt men nu har jag svårt för det.  För känslan säger något helt annat. 
Det skrämmer mig.

Jag var uppe tidigt i morse. Innan tuppen. 
Jobbade. Drog till gymmet och gjorde balansövningar. 
Hem. Fick frågan om jag vill ut på en pw. Jag hakade på. 
Hem och gjorde lunch. 
Packade ihop väskan för bad. Hämtade Emma i skolan. Vidare till simhallen. Vi åt mellis sen var det bad och lek. Vattenrutschbana, om och om igen. 
Emma hoppade lite från trampolinen.


När simskolan började så simmade jag en stund. 
Tittade sen på Emma.Hon simmade en längd i stora bassängen. Både på mage och rygg. Stolt mamma. 
Förstår mig inte på dessa föräldrar som måste sitta och glo ner i mobilerna istället för att titta på sina barn. Men simläraren gav en pappa en pik idag. Hans son ropade för att han skulle titta när han simmade. Men pappan tittade ner i mobilen. Då pikade läraren honom. 
45 min är simlektionen. 45 min...kan man inte ge sina barn den tiden?
Jag hade min inlåst eftersom jag skulle simma. Men bestämde mig idag att alltid ska ha den inlåst när vi är där. Full fokus på Emma. 

Efter simskolan satte vi oss i bubbelpoolen en stund. Så skönt. 

Sen åkte vi och åt på McD
Vidare till Modehuset. Emma behövde höstskor och gummistövlar. Hon valde helt själv. 
Hon har bra smak. 


En mysig eftermiddag med min fina tjej ❤️
Väl hemma blev det plock och fix. 
Kvällsfika. Sängen för Emma och fåtöljen för mig. Tröttkeps deluxe. 

Snart ringer klockan igen. Gääääsp. 



onsdag 2 september 2015

Smärtsamt


Den här bilden cirkulerar på sociala medier idag. En liten pojke som flytt med sina föräldrar. Men drunknat och flutit i land på en strand i Turkiet. 
Det är så hemskt och smärtsamt att se 

Det gör så ont i mitt hjärta. 

Hur kan man inte vilja hjälpa dom?
Hur kan man inte vilja hjälpa människor i nöd? I kris?
Hur känslokall får man bli?

Fan!



Bananpannkaka

Jäklar vad gott det är. Har helt glömt bort varför jag åt mig trött på det. Åt det i princip varje dag ett tag. Men nu var det ett tag sedan. Fantastiskt gott. 
Sitter och kollar på Vardagspuls och fikar lite
Bananpannkaka stekt i kokosolja. Lite nötchokladkvarg med nötter, hallon och kokos till. Mums. 

Emma har haft en kompis här som följde med hem efter skolan. 
Dom har lekt jättebra. 

Jag satt på inglasade altanen och läste lite förut. 
Älskar altanen. Det är det med huset som jag älskar mest. Och den dagen vi säljer kommer jag sakna det "rummet" enormt mycket. 
Varje år när vintern kommer ångrar jag att jag inte satt mer på inglasade när det väl gick. Men i år ska jag njuta in i det sista. Och sitta där så mycket jag kan under sensommaren och hösten. 
Tills det blir för kallt helt enkelt. 







Idag har jag jobbat.  Sov en stund även idag efter jobbet. Tröttkeps. Varit på gymmet. Gjort balansövningar och satt en stund i massagestolen. 

Ikväll blir det en kväll i fåtöljen framför tvn. Har varken lust eller ork för nåt annat. 

Imorgon jobb igen. Sen softa några timmar innan Emma ska till simskolan. Funderar på om jag oxå ska passa på att bada och simma lite när vi ändå är där 

Snart helg...igen. 
Nu är man tillbaka i vardagen och då är det i princip måndag eller fredag hela tiden. 
Går det i det här tempot så lär det snart vara dax att åka till Thailand. Tjohoooo. ❤️


tisdag 1 september 2015

Kuckeli-Q

Idag ringde klockan tidigt. Mitt i natten kändes det som. Långt innan tuppen vaknade. 
Började jobba tidig morgon idag. Tidigt för mig iaf. Jag har aldrig varit en morgonmänniska men har ändå aldrig haft problem att gå upp. Men sen jag fick denna sjukdomen så tar det längre tid att "vakna". Hjärnan lyssnar inte på kroppen. Tur att jag jobbar här i Lindsdal. Annars hade jag fått gå upp ännu tidigare. 
Efter jobbet var jag helt slut.  Jag funkade inte alls. Fick lägga mig och sova 
en stund. 

Har varit en soft eftermiddag och kväll. 
Har hunnit med en pw och gym idag. 
Lagade god middag till Emmis och mig. Micke jobbar. Emma valde citronbitar och potatis. Var hennes dag att välja idag. 

Hon har lekt i sitt rum nästan hela kvällen. Jag har försökt sitta och läsa. 
Men det var svårt. Emma försökte hjärntvätta mig med att spela en låt på repeat. "E det fest, får man komma. Får man ta med sig nån, hur många"

Funderade starkt på att gå in i rummet och råka tappa högtalaren i golvet haha

Hon hade läsläxa men tyckte den var för enkel. Och läraren skrev att om man tyckte läsläxan var för enkel kunde man läsa lite i sina egna böcker hemma. Det nappade Emma på så nu ikväll har hon suttit och läst för mig. ❤️

Nu sitter jag framför tvn med en skål popcorn i knät. Omöjligt att sluta äta. 
Jag blir som besatt. Trycker i mig. 

Måste det vara så förbannat gott???!!!
Intalar mig att popcorn inte är sååå onyttigt ändå. 
Bara lite. 

Igår kväll var Patric och Tilda här. Middag och så soffhäng.  Mysigt ❤️
Älskar när dom kommer hem. Man börjar se en liten bula på magen på Tilda nu. Jag längtar så efter mitt lilla barnbarn. 
Hoppas jag får "låna" ofta. 
Barnbarn. Härlig känsla. ❤️