Och kanske kan ni andra, mina nära och kära oxå förstå varför jag inte är som jag brukar vara just nu.
Idag kan tårarna inte sluta rinna.
Har yrsel värre än värst.
Kan inte röra på huvudet. Kan inte sitta stå eller gå.
Försökte gå upp och dricka kaffe. Omöjligt.
Kunde inte sitta vid bordet.
Det snurrar.
Emma fick gå hem till mamma.
Känner mig så värdelös som inte orkar eller kan ta hand om mitt egna barn.
Ser att hon blir orolig och ledsen oxå. Då gör det ont i mitt hjärta.
Jobbigt att hela tiden behöva säga:
-Nej mamma kan inte. Mamma är yr.
Igår när jag låg och var yr kom hon med en sax, en blöt trasa och ett ark med tatueringar.
-Mamma jag vet att du är yr och inte kan resa dig så jag blötte en trasa.
Hon ville så gärna ha en tatuering. Lilla gumman ❤
Igår kväll låg jag på soffan hela kvällen. Kunde inte röra mig då heller.
Gick och la mig tidigt. Kunde inte ens se på tv.
Hoppades på att vakna upp och må bättre idag men det är sämre.
Förhoppningsvis är det sprutan som ger effekt nu. Att balansorganet börjar brytas ner. Och då vet jag att jag kommer bli bättre. Men... Ska jag inte kunna gå alls nu?
Fy fan. Ge mig kraft att ta mig igenom det här.
Inte blir det bättre av att armen värker och smärtan ilar upp i axeln och nacken bara jag rör mig. Och jag känner verkligen inte mitt lillfinger alls. Läskigt!
Otroligt påfrestande det här och det är den största prövning jag har varit med om.
Eftersom det har vart några jobbiga månader är det ju inte så att jag har massa överflöd med kraft och energi på lager. Det har liksom redan gått åt.
Hur får jag ny kraft till detta?
Jag måste ha nåt att se fram emot. Såg fram emot Malmö och Ladies night nästa helg men det är bara att inse, det kommer aldrig gå.
Mitt liv suger just nu. Meniéres suger.
Fuck Meniéres!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar