Ironman

Jag får gåshud bara jag tänker på gårdagen. 

Vilken prestation av alla deltagarna. Jag är så sjukt imponerad av deras ork, kraft och styrka. Deras vilja och kämparanda. 

Vi kände ganska många som var med igår. 

Men just en blev jag rörd varje gång jag såg honom. Det är någon jag har känt nästan hela mitt liv och jag var stolt över hans insats. 

Det var så jäkla kul att följa alla hela dagen igår. 

Vi startade här i Lindsdal. 

Gotte och barnen kom hit så med fikakorgen och skyltar satte vi oss vid vägkanten och klappade och hejade. 

Sen in till stan och hejade när dom sprang. 

Jäklar vad folk överallt. Kändes som att hela Kalmar hade lämnat sina hem. Folkfest utan dess like. 

Emma följde med hem till Gotte och sov över hos Alva. Hon var så taggad över detta. Första gången hon sov ensam hos en kompis. 

Micke och jag mötte upp Eve o Patric och hade en trevlig sittning på henne balkong. 

Vi spelade spel, hade Spotifyönskningar, hämtade mat och drack gott vin. Vi hade en jäkla massa roliga samtalsämnen och mycket skratt blev det. 

Sen kom Tilda oxå efter jobbet. 

Vi drog ut och tittade på det sista av Ironman. Heroes Hour. Herre Gud. Vilken känsla. Vilka hjältar som kämpade in i det sista. Och alla dessa människor som stod och skrek och hejade. ❤

Sen mötte vi upp Holms ( Tobias Holms, Mr Rekat och klart eller även kallad Big brother Tobbe )

Vi satt ett par timmar med han och hans kompis och hade väldigt kul. Längesedan jag skrattade så mycket som igår kväll. Underbart ❤

Känner mig glad och upprymd idag. 

En härlig känsla i kroppen. 

Inte ens mitt ömmande, rinnande öra eller huvudvärken ska få förstöra den här dagen. 

Nu är Emma hemma. Övernattningen hade gått väldigt bra. Hon hade inte saknat mamma hehe 

Vi funderar på utomhusbio på Lindö med Emma men det känns så kallt ute. Fryser som fanken. Höst?

Eller som filmen ,vi funderar på att se, passande heter, Frost.