Bara att veta att dom finns där känns så himla skönt. Man behöver inte ses så ofta eller prata varje dag...man vet att dom alltid är "nära" ändå.
Just nu känner jag mig som en urusel vän. Orkar liksom knappt träffa nån. Eller höra av mig.
Orkar knappt med mig själv.
Har en liten "under isen"-period. Det kommer gå över. Men just nu känns inget kul.
Det känns som att jag bara är liksom. Ler när man ska le. Pratar när man måste prata. Känner mig...tom.
Då har min fantastiska vän Lotta ännu en gång känt på sig det ( hon läser inte min blogg så ofta så hon vet inte hur jag mår eller vad jag har skrivit senaste dagarna )
och skickat ett uppmuntrande paket till mig. Och Emmis.
Jag önskar att alla fick ha en Lotta i sitt liv. Då skulle alla må så mycket bättre.
En otroligt fin människa. ❤
Tycker dock inte lika bra om henne just nu. När jag ligger här i sängen och mår illa. Men det är för att jag inte har nån karaktär och hon skickade tre påsar polly. Hallå!!! Man kan inte göra så mot mig.
Alla tre påsarna har jag mumsat från ikväll. Varför bara öppna en i taget liksom. Hm...
Nu är jag trött. Det har varit en lång dag.
Började dagen med att ta med mamma på Länsmuseet. Emma och jag älskar att hänga där.
Mysigt fik och kul pysselrum. Idag gjorde jag ett hus till Emma av en mjölkkartong. Hon var sjukt impad
och har nog sagt 100 ggr att det är såååå coolt.
Hahaha tur att man kan imponera på nån ;)
Emma gjorde en fin gubbe av en toarulle.
Imorgon är det dax för första dagen på Lindsdalsskolan. Vår stora lilla tjej ❤
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar