...har bara inte haft lust att skriva.
Händer inte så mycket i mitt liv mer än att jag ständigt har konsert i mitt ena örat.
Tycker det låter mer än någonsin. Och inte fan låter det särskilt bra.
Men, jag lovade mig själv att sluta tycka synd om mig själv och ta tag i mitt liv.
Så idag trotsade jag tröttheten och bristen på motivation. Tog på mig träningskläderna utan att tänka eller känna efter en extra gång. Jag bara gjorde det.
Jag sprang, eller rättare sagt joggade, 4km.
Det blev en sakta och osäker liten runda.
Isfläckar och dålig balans är ingen bra kombo. Bambi på hal is.
Vissa stunder fick jag i princip gå. Så det gick inte snabbt men det viktigaste av allt är att jag kom ut. Och det kändes bra att springa.
Fick grym energi när jag kom hem. Och taggad över att vara på G igen. Imorgon blir det ett besök på gymmet. Om jag hittar mitt gymkort haha
Kör nyttiga veckan oxå. Fram till lö. För i helgen blir det lite trevligheter så då ska jag "synda" lite.
Det är svårt att inte ta den obligatoriska rutan choklad till kaffet. Men näpp, ingen choklad här inte.
En del säger att man måste slänga allt gott hemma om man ska klara av det. Men jag tycker att man ska kunna ha gott hemma och ändå lära sig att stå emot.
Även Emma är duktig och har inte tjatat om varken sött eller fika dessa två dagar.
Det är inte på någotvis så att Emma behöver gå ner i vikt. Snarare tvärtom. Hon behöver gå upp ett par kg.
Känner mig faktiskt orolig över att hon knappt inte äter något.
Tanken med nyttiga veckan, för hennes del, är mer att hon ska se andra alternativ än bara kakor, bullar och sötsaker när hon är sugen på nåt.
Idag när jag hade hämtat Emma tittade vi på film. Ner med kuddar och filtar på golvet. Och så åt vi fruktsallad. Vardagsmys ❤
Har plockat lite här hemma och även skrivit en krönika. Den kommer på fredag. Den handlar bl a om barn vill bli stora så fort.
Hade svårt att skriva idag. Blir "trött" i huvudet snabbt och orden bara flyter omkring. Blir liksom gungig bara av att tänka.
Men det är inte synd om mig utan mer synd om min son som har åkt på magsjukan. Mammas "lille" pojk. Hade velat ta hand om honom. Eller nää, ganska skönt att han är vuxen i detta läget och har flyttat hemifrån hehe
Avskyr verkligen magsjuka.
Fick ett fint sms av en vän idag som inte fattade hur jag orkade med att leva som jag gör med min sjukdom. Bara för att det inte är en sjukdom som är så allvarlig så att den har dödlig utgång så kan det ju ändå vara olidligt och otroligt påfrestande.
Jag orkar egentligen inte. Har tänkt "ölandsbron" många gånger. Men jag måste ju orka. Vad har jag för val?
Att leva med denna sjukdomen är att leva med ett handikapp.
Men alla med handikapp ger ju inte upp.
Jag måste bara hitta kraften och orken igen. Och försöka lära mig att leva med att jag faktiskt har en kronisk sjukdom.
Men det är svårt...
Nu ikväll har jag tagit ett bad och sen bara softat.
Och nu...ja nu är jag så trött så ögonen går i kors. Ligga bra att stänga igen dom helt.
Natti natt.
Dagens vikt: 65.2 kg Mitt mål: 62 kg
Dagens träning/motion : 4 km jogg
