Djävulsdansen

Har precis sett Djävulsdansen på Svt 1

Det handlade om uppväxt i missbruk. Om medberoende. 

Min riktiga pappa är missbrukare. 

Jag har skämts för det stor del av mitt liv. Gått omvägar för att slippa se honom. Varit livrädd att gå förbi när han har suttit på bänkarna utanför Åhléns eller Coop. 

Livrädd att han skulle ropa på mig. 

Nu skäms jag inte längre. Man väljer inte sina föräldrar. 

Jag är istället stolt över att jag inte är som honom. 

Jag har tyckt synd om honom många gånger. Och alltid lånat ut pengar eller hjälpt till om han har ringt. 

Men jag tycker inte synd om honom längre. Han är beroende. Jag vet. Men han har fått många chanser att ta sig ur sitt missbruk. 

Han hade ett val. 

Han är min biologiska pappa...men han har för mig aldrig varit en pappa. 

Han har ljugit, sårat och svikit. 

Lämnat mig ensam.

Blivit hämtad av polisen när jag hälsat på honom. 

Använt droger när jag har varit där. 

Gett mig julklappar och födelsedagspresenter som är stöldgods. 

Jag har aldrig bott med honom. Första åren i mitt liv träffade jag honom inte.Och efter att jag fyllde 11 år har jag bara haft sporadisk kontakt med honom. 

Jag vet att han förmodligen behöver mig nu. Hans livssituation är inte den bästa. Men jag vill inte finnas där för honom. 

Han har aldrig funnits för mig. 

Jag vill inte hjälpa honom. Och jag har faktiskt inget dåligt samvete för det. 

Jag hatar honom inte. Men jag älskar honom inte heller. Jag känner ingenting för honom. 

Det enda positiva med att han är min pappa är att jag hade en väldigt fin farmor. Hon lever inte längre. 

Har även fina, omtänksamma släktingar på hans sida som jag tycker väldigt mycket om. 

Jag är ingen ond människa. Och förmodligen skulle jag hjälpa honom om det krisar för honom. Det är så jag "jobbar". Jag har svårt att skita i någon. 

Men han vet vad jag känner och tycker. Jag har sagt det till honom många gånger. 

Han hör aldrig av sig längre och det känns skönt. 

Men jag kan ändå inte låta bli att oroas över samtalet som säger att han inte lever längre...

Jag avskyr verkligen droger och har ingen förståelse alls för att man använder det. 

Jag har aldrig provat. Kommer aldrig prova. 

Har aldrig ens testat att röka en vanlig cigarett. 

Jag är tacksam att jag gjorde valet att aldrig bli som honom. 

Alla har ett val. Du väljer vilken väg du ska ta...