Krönika

"Tomten jag vill ha en riktig jul, en som man har när man är liten..."

Varje gång jag hör den låten så funderar jag en hel del på texten. En riktig jul. Vad är en riktig jul?

Följer ni slaviskt traditionerna från när ni var liten? Tomtegröt på morgonen med spännande mandeljakt, julmat klockan ett,fika till Kalle Anka två timmar senare och sedan knackar tomten på dörren? Eller har ni skapat egna traditioner, tar dagen som den kommer och gör det som faller er in? Jag är en slavisk följare. Här hålls det på traditionerna. Och jag blir riktigt sur om jag inte får mandeln.

Det är inte många jag har hört som säger "jag älskar julen". 

Snarare är det mycket suck och pust. För många är julen förknippad med stress, hets, höga krav och stora förväntningar. Kraven på den perfekta julen kan bli övermäktiga.

Jag har varit en av dom. En av dom som försöker fixa att allt ska bli så perfekt att jag inte själv har tid att njuta. Men med åldern kommer klokheten. Ja, nu är jag inte på något vis gammal, men kanske en smula mer mogen.

Jag har lärt míg att det är jag, vi vuxna, som sätter ribban. Detär vi som TROR att det finns massa krav och förväntningar. Men barnen har inte så höga krav egentligen. Och många gånger har dom nog väldigt svårt att leva upp till våra förväntningar.

Dom måste ju till exempel vara sjukt snälla under hela december - annars kommer ju inte tomten. Men på riktigt, jag blir galen på mig själv när jag tänker på att jag faktiskt har kört med det där hotet. För det första så ljuger vi ju kraftigt. Kanske kommer inte tomten hem till alla, men julklappar får barnen ju ändå. Vare sig dom har varit snälla eller inte. Så det är ju bara tomma hot vi kör med.

Och inte är det konstigt att vissa barn blir rädda när tomten väl dyker upp på julafton.

"Finns det några snälla barn här?"

Vi borde lära oss mer av barn. Att njuta mer av stunden. Dom är tacksamma för mat i magen och struntar i om köttbullarna är köpta eller hemmagjorda. Dom njuter av att familjen är ledig och kan vara tillsammans. Att man umgås och har kul ihop. För barnen avgörs inte julen av hur många klappar det finns under granen, hur fint hemmet är pyntat, om det är silverfärgade eller röda kulor i granen, hur mycket julgodis som är bakat eller hur god den egeninlagda sillen är.

God jul säger vi till varandra och skriver på julkorten. Många har inte ens möjligheten att uppleva en jul som är just god. Det borde vi tänka oftare på. Och att vara mer tacksamma för det vi har.

"All denna stress och så är julen över på 20 minuter."

Det hör jag ofta. Och förmodligen har dom orden kommit ur min mun också ett antal gånger.

Ja och kanske är det så. Den där perfekta stunden kanske bara infinner sig under ett speciellt moment. Men se då till att njuta just där och då. Och ta sen resten av dagen som den kommer.

Släpp kraven och förväntningarna både på dig själv och andra. Strunta i oviktiga "måsten". Hitta en bra nivå och ge julen en rimlig chans att bli trevlig.

Nu till den stora frågan. Kommer jag själv att leva upp till det här? Jag måste be om att få återkomma om detta...

Jag önskar er alla en riktigt trevlig och fridfull jul!