Kämpa

I går hörde en vän av sig. Som har cancer. Stora delar av ena lungan är borttaget och cellgifter väntar. 

Vad säger man till nån i den situationen?

Jag hoppas det går bra för dig? Nää. Känns ju helt konstigt. 

Vadå hoppas? 

Jag vill att det ska gå bra. Det måste gå bra. 

Fan. Jävla cancer. 41 år. Då ska man inte vara sjuk. 

Jag sa att han skulle vara stark. Att inte ge upp. Och kämpa. ❤

Fan vad livet är orättvist ibland. 

Och här sitter jag och tycker synd om mig själv. Lite yrsel. Ramlar. Blåslagen. Hör dåligt. Tinnitus. Hål i trumhinnan. Tryck i örat/huvudet. 

Men va fan. Jag mår ju ändå ganska bra. Jag lever. Och jag kommer bli bra. Eller iallafall bättre. 

Der finns dom som har det mycket mycket värre. ❤

Skulle startat dagen med att springa men jag hade ingen lust. Tar det ikväll. 

Emma vaknade precis. 

Vi ska fixa oss för en tripp till stan. Uträtta ärenden samt handla till kalaset imorgon.

Och så ska jag luncha med det bästa jag har. Mina barn ❤