-Men du har ju din familj här tänker ni nog då.
Min familj? Vi bor några hundra meter ifrån varandra och vi ses inte särskilt mycket ändå.
Vi har en lustig relation i vår familj. Ja hela vår släkt om jag ska vara ärlig. Ingen som ringer eller pratar med varandra särskilt mycket. Eller bryr sig heller för den delen. Man bryr sig mest om sitt egna.
Jag tror nog vi skulle ses och prata oftare om vi bodde långt ifrån varandra än nära.
Min mormor bor några km ifrån mig. Hennes pratar jag aldrig med. Träffar henne inte heller. Skulle kunna ringa. Men det kan ju hon oxå?
Ibland kan jag bli ledsen när jag ser hur tighta andra är med sina familjer.
Hur bra sammanhållning dom har. Och kärleksfulla och omtänksamma dom är emot varandra.
Jag har väl alltid försökt klara mig själv. Ensam är stark, har jag alltid trott.
Jag är lite av det svarta fåret i vår familj hehe
Men jag har familj även i Stockholm. Mina vänner.
Sen har jag givetvis vänner här i Kalmar oxå som jag räknar som min familj. Ni vet vilka ni är ❤
Idag är ingen bra dag. En dag då jag funderar mycket. Det är en"känslorna svämmar över"-dag.
Klimakteriet?
Om Du känner dig ledsen en dag. Vem ringer du då? Din mamma, pappa, syster, bror, en släkting...eller en vän?
Jag ringer en vän. Och det ska jag göra just precis nu...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar