lördag 22 juni 2013
Krönika
"Midsommarafton är den aftonen jag gillar mest att fira. Julafton? Njae, tomten ger mig ändå inga paket längre. Pingstafton?Ärligt, jag vet inte ens vad man firar då. Påskafton? Jo visst, ägg är gott men näpp, det är midsommaraftonen som dominerar.
Vi klär upp oss, plockar blommor och binder kransar. Vi pryder vårt hus med björk och dekorerar med blågula band. Vi äter den svenskaste av den svenska maten: sill och nypotatis. Vi sjunger och skålar med akvavit. Vi har jordgubbsorgie dagen lång och till lövad stång hoppar vi runt som små grodor till ko ack-ack-ackande sång.
Hur många ack finns det egentligen i små grodorna?
Midsommarafton är en tradition som jag bär varmt om hjärtat. Vem bryr sig om regnet som alltid dyker upp, plastbesticken som går sönder, envisa mygg och dyra jordgubbar, den ständigt misslyckade Janssons frestelsen och det värdelösa resultatet i femkampen? Det är gemenskapen, festen och glädjen vi vill åt.
Midsommarafton är en dag fylld med traditioner. Lite av en nationaldag. Eller i alla fall så som den borde firas. Det är en naturlig fest- och glädjedag med djupa rötter långt ner i vår historia. Det är den dagen på året då vi firar och flaggar glatt som vilka norrmän som helst.
Ja,idag ska vi verkligen fira. Vi ska umgås och ha kul. Jag ser faktiskt till och med fram emot att få skölja ner den råa fisken med "skaka på huvudet och grimasera"-snapsen till lunchen. Men jag tar bara en liten en. Midsommar i alla ära, men snaps är inte gott.
Jag kommer att fyllas av värme när jag ser min dotter ta på kransen jag har gjort. Jag vet dock att trots slitet med att få den fin så kommer den bara sitta på några minuter. Men jag skulle ändå aldrig hoppa över att göra kransen, trots att den inte uppskattas. För kransen hör liksom till.
Jag kommer att njuta av gräddtårtan fylld av jordgubbar. Idag räknar jag inga kalorier. Idag unnar jag mig.
Jag tycker att det ska bli kul att få hoppa som en groda runt världens, eller i alla fall Lindsdals, minsta midsommarstång som pryder vår trädgård. Och sjunga ack, ack, ack (20 gånger)om och om igen tills barnen tröttnar. Det är både roligt, rörande och en smula fånigt. Och självklart avslutar vi med raketen. Gör inte alla det?
Jag ser med spänning fram emot att se våra vänner slåss om förstaplatsen på prispallen i vår tuffa femkamp. I vårt gäng tar alla tävlingarna på fullaste allvar. Må bäste man eller kvinna vinna.
Och må ni alla få en riktig bra och härlig dag.
Njut av varje minut. Nu är det "bara" sex månader kvar till julafton.
Skål!"
Det här var gårdagens krönika.
Mycket stämde men Janssons Frestelsen blev inte misslyckad. Den var magiskt god.
Visst regnade men jäklar vad soligt det blev sen.
Jag tog bara en snaps och det var mer än tillräckligt. Ryser än.
Hua!
Emma ville bara ha kransen på en kort stund.
Vi hoppade ackandes runt stången.
Och femkampen togs, precis som jag sa, på fullaste allvar. Lite väl mycket allvar för en del hihi.
Man längtar så efter Midsommarafton och sen är den över i ett nafs.
Men...idag blir det ännu en trevlig dag.
Vi ska köra till Skåne och fira min vän Ingela som fyller 40 år.
Ska bli kul och jag ser fram emot att bara få sitta och njuta av Midsommardagen.
Synd bara att jag vaknade yr tidigt imorse och kräktes som en tok. Sprang in i en byrå och slog i sidan. Väldigt oskönt!
Känner mig bakis och rosé lockar inte så mkt just nu. Men jag hinner nog bli återställd till det är dax att skåla :)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar