Krönika

Är du beroende av Facebook, Instagram eller något liknande? Kliar det i fingrarna när du inte har scrollat på en stund? På mig kliar det efter bara några minuter. Det är skrämmande. Sjukt skulle jag vilja säga.

För helt ärligt, vad missar jag mer än dyrbar tid som jag kan lägga på annat om jag inte scrollar som en tok?

Det som är mest konstigt är att jag egentligen tycker att Facebook är väldigt tråkigt, och ändå är jag beroende av att ständigt uppdatera sidan? Och ännu mer konstigt är att jag är fullt medveten om att jag är beroende av skiten fast jag fortsätter titta in där och intensivt scrolla ändå.

Instagram tycker jag ändå är rätt kul. Jag älskar bilder. Fast,där har det också gått till en överdrift från min sida. Vill någon verkligen veta allt jag gör? Och hur intresserad är jag egentligen av att se vad som händer i andras liv hela tiden? För det första skapar det bara massa avundsjuka. Resor, fester, fin inredning, matlagning, bakning, gym och perfekta kroppar.

Det tar onödigt mycket tid. Och då skapar det istället stress för att man inte hinner det man skulle. Ibland tänker jag att ett dygn behöver mer timmar, men egentligen behöver jag nog bara lägga ifrån mig mobilen.

Som nu. Jag skriver krönika, mobilen ligger brevid. Jag tror banne mig att jag har scroll-tics. Jag vågar inte ens berätta hur många gånger jag har tagit upp mobilen för att se om nåt roligt har hänt på sociala medier. Trots att jag sitter och skriver om att det är ett sjukligt beteende så gör jag det ändå. Det händer att jag misslyckas med maten, till exempel brännerköttbullarna eller kokar sönder potatisen, för att jag är uppslukad av mobilen.

Jag scrollar till och med när jag ligger i badet. Om telefonen hade varit vattentät hade jag säkert haft med den i duschen också. 

Jag ger mig ut på löprundor och springer tills jag tappar andan, får blodsmak i munnen och benen skakar. Allt för att kunna få en bra tid så att jag kan uppdatera min fantastiska prestation och få många likes. Bekräftelsebehov?

När dottern var på simskolan var det en förälder till ett annat barn i gruppen som fick tillsägelse av simläraren att sluta titta på mobilen och istället titta på sitt barn. Som tur är hade jag mobilen inlåst i skåpet. Men det kunde lika gärna ha varit jag som hade blivit tillsagd. 

Det gjorde väldigt ont i hjärtat när jag och dottern skulle ha filmmys och hon sa: 

- Mamma, du missar ju hela filmen.

Nu när jag tänker efter har jag missat många moments för att jag istället har scrollat. Jag skäms. 

Näe, nu får det bli skärpning från min sida. Scrolla med måtta. Mobilfria zoner och stunder, särskilt när jag umgås med familjen. Kanske borde det införas mobilförbud på barnens aktiviteter? Det är klart att man får svara om det ringer, men "no scroll".

För vad finns egentligen som är viktigare på Facebook eller Instagram mot att se dina barns prestationer, framgångar och upplevelser? Ingenting. Ingenting är viktigare än

ditt barn och din närvaro.

Att kolla mobilen eller sina appar då och då är självklart inte så farligt. Men när man blir uppslukad av mobilen, när det blir ett sjukligt beteende och beroende och när till och med ens barn påpekar det, då bör man tänka om. 

Medan man lever uppkopplad och tror att man hänger medmissar man det som egentligen borde betyda något. Livet här och nu.