Flyktingkatastrof

Vad händer i världen? Mänsklighet, värdighet, lika värde???

Jag klarar knappt av att se eller läsa om alla dessa människor på flykt, under hemska förhållande. 

Vi gråter över pojken som hittades död på stranden. Med all rätt. Det är hemskt. Mitt mammahjärta blöder. Men alla dessa barn som har överlevt. Som har varit med en hemsk flykt men som nu inte tas emot. Som behandlas ovärdigt. Små oskyldiga barn med föräldrar i panik. Vi får inte glömma dom barnen. Eller deras föräldrar och andra människor som fortfarande har det svårt. 

Det är verkligen kris i världen. Flyktingkatastrof. 

Men snälla. Alla kan vi göra nåt. Ingen kan göra allt men alla kan göra något. Vi måste hjälpa. Vi måste. 

Har precis suttit och gråtit till Nyheterna nu. Att se alla dessa människor lida. Som behandlas som boskap. Inte välkomna. Vänd tillbaka. Till vad?

Är extra känslig ikväll. När jag kom hem nu på em och öppnade posten hade jag fått en kallelse till sjukhuset på måndag. För knölen i bröstet. 

Känner mig rädd. Orolig. 

Sen jag var hos läkaren med mina hudförändringarna och även med knölen i bröstet har jag varit lite "skakig".

Har liksom en känsla av det inte kommer gå bra. 

Jag brukar alltid försöka tänka positivt men nu har jag svårt för det.  För känslan säger något helt annat. 

Det skrämmer mig.

Jag var uppe tidigt i morse. Innan tuppen. 

Jobbade. Drog till gymmet och gjorde balansövningar. 

Hem. Fick frågan om jag vill ut på en pw. Jag hakade på. 

Hem och gjorde lunch. 

Packade ihop väskan för bad. Hämtade Emma i skolan. Vidare till simhallen. Vi åt mellis sen var det bad och lek. Vattenrutschbana, om och om igen. 

Emma hoppade lite från trampolinen.

När simskolan började så simmade jag en stund. 

Tittade sen på Emma.Hon simmade en längd i stora bassängen. Både på mage och rygg. Stolt mamma. 

Förstår mig inte på dessa föräldrar som måste sitta och glo ner i mobilerna istället för att titta på sina barn. Men simläraren gav en pappa en pik idag. Hans son ropade för att han skulle titta när han simmade. Men pappan tittade ner i mobilen. Då pikade läraren honom. 

45 min är simlektionen. 45 min...kan man inte ge sina barn den tiden?

Jag hade min inlåst eftersom jag skulle simma. Men bestämde mig idag att alltid ska ha den inlåst när vi är där. Full fokus på Emma. 

Efter simskolan satte vi oss i bubbelpoolen en stund. Så skönt. 

Sen åkte vi och åt på McD

Vidare till Modehuset. Emma behövde höstskor och gummistövlar. Hon valde helt själv. 

Hon har bra smak. 

En mysig eftermiddag med min fina tjej ❤️

Väl hemma blev det plock och fix. 

Kvällsfika. Sängen för Emma och fåtöljen för mig. Tröttkeps deluxe. 

Snart ringer klockan igen. Gääääsp.